Projektarbeten

Marknadstillfällen för mina hantverk

Jag sitter förvisso stilla under tiden visst arbete utförs, men då det väl är klart så börjar nästa bit av arbetet. Att sälja...

Jag reser runt Västerbotten emellanåt

Då främst för att delta i olika marknader, men visst finns det andra anledningar också. Den 8 december deltog jag ändå i Rosviks marknad, en julmarknad som anläggs varje år på Rosviks Folkets Hus.

Det är väl alltid lite småjobbigt att börja med något nytt alls.

Innan man kommit in i jargongen och jag är inte annars än någon annan. Så det tog mig en tid att resa runt och komma in i kläderna, så att säga. Nu trivs jag med detta som fisken i vattnet och kommer inte att sluta med marknadsförsäljningen i första taget..

Häruppe i Åbyn, i Skellefteå kommun.

Finns för min del annars alla utbud jag kan önska. Jag har många intressen och hobbys, dessvärre svårt att hinna med dem alla. De här "utflykterna" runt bygden kan ibland kännas lite granna som en semester, skillnaden är att jag får betalt när jag gör den. Jag behöver inte som många andra, betala för den...

Under hela vintern både virkar och stickar jag

Det kan bli en rejäl samling sockar, vantar, koftor, mössor, sjalar och... ja, allt möjligt. Det där beror ju lite granna på modet också, men jag har aldrig nånsin blivit utan idéer att sticka efter. Då jag många gånger stickar på kunds beställning, efter kunds mönster, önskemål om färg, storlek och t om garntyp. Så har det aldrig varit något problem.

De flesta av mina kunder har köpt det garn de själva vill ska användas

Både för att få rätt färg men också önskad kvalité på sin stickade vara. Det är naturligtvis det absolut enklaste, då speciellt färgval ibland kan tolkas rätt olika. Sen behövs inga pengar sändas mellan parterna, förrän varan är absolut klar. Kunden får exakt det han/hon vill ha, efter eget tycke. Kunden får också betala exakt det priset han/hon tänkt betala, för grundmaterialet.

Det som återstår i själva affären, blir då betalningen av mitt egna arbete.

Vilket är den överenskommelse som egentligen startar upp själva arbetet. Då kunden av mig sedan får veta att produkten är klar, sätter densamme in pengar på mitt pg.konto. Jag sänder produkten i min tur till anvisad plats. Affären är avklarad.

Skillnaden mellan försäljningen vid ståndet och försäljningen över nätet.

Eller vilken annat slag av försäljning som helst, är väl den att den sociala gemenskapen i den typen av grupp, som bildas vid marknader. Är betydligt roligare och intressantare och därför ett härligt inslag i vardagen.

Skellefteå museum
0910 - 73 55 10
Nordanå
Box 146
931 22 Skellefteå

Under fyra dagar i oktober 2007

17 - - 21 oktober, så kunde Byskeborna få möta oss museum-
personal på Broselsgården i Byske. Där berättade vi om vår verksamhet och våra samlingar och arkiv - i första hand om det som berörde Byske socken.

Vi knöt även kontakter

För en framtida verksamhet. Föredrag ordnades och på Broselgården fanns vi på plats i dagarna fyra, för att visa våra utställningar. Presentera vårt material och svara på många frågor.

Programmet började

Med en invigning vid 6-tiden av Ylva Öhlund-Brännholm, tf museichef, Skellefteå museum. Föredrag hölls för första kvällen av: Anders Huggert, Västerbottens museum. Ämnet var Arkeologi i Byskeälvens dalgång.

Torsdagen bestod av Öppet Hus 12:00 - - 16:00.

Fredag fortsatte Öppet Hus

Men även föredrag av Curt Holmbom, Skellefteå: Anders Nischa - en andlig rebell från Norrlångträsk. Elisabeth Engberg, Demografiska databasen: Från fattigvård till ålderdomshem - Den sociala omsorgens historia i Skelleftebygden.

Lördagens Öppna Hus

Följdes av föredrag

Av Ulf Lundström, Skellefteå museum: Byarna i Byske socken. Camilla Jolkkonen, Byske sportfiskemuseum: Fiskets historia och museets samlingar. Kurt Karlsson, Byske: Byske IF 100 år. Folke Fahlgren, Skellefteå: Huldia - Västerbottens sista skutbygge.

Söndagens Öppna Hus

Följdes av en släktforskardag där Släktforskarföreningen var på plats.

Där fanns under dagarna material

Om många byar, runt Byske. Museets personal tog emot både frågor och samlade in fakta för bearbetning.

Utställningen Kulturkontakter

På forntiden hade vi kontakter med Sydsverige, Uralbergen och Medelhavet. Vilket visades med hjälp av fynd från Lappviken och Bjurselet. Föremålen som fanns med fick berätta.

Museumets personal

Visade hur museet samlar in och tar hand om föremål, foton och andra arkivmaterial. Vi visade även fotografier och videofilmer ur museets arkiv med anknytning till Byske.

Släktforskningsmaterial

Från museets faktarum Kunskapskällan, fick ta en del plats. Där var också presentation av byggnadsvård och arkeologi. Presentation av skollådor till utlåning,
t ex. "Forntid", "Den gamla skolan".

Slutligen fanns även en liten butikshörna för fynd av lanthandelns sortiment!

Tips från Birgitte! - Kunskapskällan
Skellefteå museums faktarum

Kunskapskällan invigdes i april 1993. Där erbjuds en faktabas för kulturhistorisk "forskning" på alla nivåer, från skolelever till mera avancerade hembygdsforskare.

Öppettider
Ti 12-21 (vinterhalvåret), Ons-Fre, Sö 12-16
Sommartid Ti 12-16, ej öppet Sö!

Museets kunskapskälla innehåller:

Referensbibliotek
Referensbibliotek med b la byaböcker, bebyggelseinventeringar, handböcker, tidskriften Västerbotten. Möjlighet till sökning hos andra bibliotek.

Dokumentationer
Museets dokumentationsverksamhet som rapporter, inventeringar och sammanställningar, t.ex. från museets mångåriga samverkan med studie-förbunden.

Klipparkiv
Klipp ur länets tidningar från 1920-talet och framåt. Omkring 100.000 klippsidor. -Nu även på microkort.

Kartor
Lantmäteriets kartor på rullfilm, fornlämningskartor med tillhörande fornlämningsregister. Skifteskartor och ekonomiska kartor.

Bildarkiv
40 000 kopior (av våra totalt cirka 500.000 negativ). Unika fotografier från skelleftebygden. Flera stora bildsamlingar efter bygdens fotografer.

Videofilmer
Videohörnan visar ett åttiotal filmer, bl.a. gamla journalfilmer från Skelleftebygden och filmer om gamla hantverk och tillverkningsmetoder.

Personhistoriskt arkiv
Ett eldorado för våra flitiga släktforskare med bland annat kyrkböcker, totalt cirka 13.000 mikrofiche. Man kan också släktforska via terminal och databaserprogram på CD-skiva, "Skelleftebor under 200 år". Indiko -kyrkböcker på nätet avseende skellefteåregionen används flitigt. Här finns kopior, register och avskrifter från olika arkiv. släktutredningar m.m.

Från andra arkiv
Mikrofilm från Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven med t.ex. jordeböcker och roterings- och utskrivningslängder för länet.

Register och förteckningar
Över museets samlingar, arkiv och från t.ex. Folkrörelsearkivet, Kommunarkivet och Företagsarkivet. Tillgång till NAD - Nationella arkivdatabasen.

Databaser
Museets föremålssamling, delar av bildarkivet och andra delar av museets arkiv. Tillgång till CD-ROM och till Internet.

Tillgång till museets hela minne
Annan information kan hämtas fram på begäran. Om så önskas kan arkivmaterial från andra institutioner lånas in.

Projekt: Flottningen i Åbyn.

Utställningen från Åbyns, Årets Dag

Bilder från ett projekt som barnen på Åbyns skola sammanställde, runt kring flottningen i Åbyn.

Det handlade hela vägen om bilder som visade dåtidens flottares väg och vardag. Timmersorteringen i Åbyn var ett av de viktigare inslagen.

Åbyskolans barn, sammanställer projektuppvisning.

Där fanns bilder med som presenterade gamla Åby-kapellet från 1640 - 1741, där var också två akvareller med av det gamla kapellet. Där fanns både en begravningsspade och portlåset från kapellet med.

Sist men inte minst;

Så gjordes en presentation av alla de barn från Åby skolan, från förskola till 6:e klass som sammanställt arbetet så fint. Där var b la historik, lerfigurer, intervjuer och modellbyggen, som man visat upp i utställningen.

Gästgiveriet (Bensin, bank, café, hyreslägenheter) övergår till Markgrens affär	Om marken kunde tala... Vad skulle den säga då? Många män och kvinnor har där funnits inom gästgiveriets väggar. Det har varit bönder och smeder, lanthandlare och bensinförsäljare. Trävaruhandlare, affärsmän och hyresgäster. Sömmerska och jordbrukskassa. Idag är allt borta, men minnet finns till viss del kvar.
Gulli Larsson med väninna väntar på bussen. Vändskivan.	Gästgivaren Pehr Eriksson... Med fru Christina (f.Nilsdotter) höll först gästgiveri i Åbyn. De flyttade in år 1788 och efter detta kom Erik Lundström. Som senare ersattes av Nils Lundström. På gästgiveriet var där alltid fart och fläkt. Skulle det inte tankas eller sättas in, tas ut pengar på banken. Så skulle någon fika eller orda om hyreslägenheterna i fastigheten. Det var inte stilla långa stunder och det fanns alltid något som måste göras.
Byborna samlas och förundras.	Sommaren 1885 Gjorde dessutom Karl VX, då kronprins. Sin Eriksgata genom Sverige. Då var det minsann folk i rörelse. Han låg då över i Åbyns Gästgiveri, i västra rummet. Mot älven. En konstnär som följde med honom, målade ett motiv på en av väggarna.
Det nedbrunna Markgrens och Westerlunds, rensas bort.	Från Källbomark Kommer sedan Axel Johansson, Viklund. Med sin fru Britta Lowisa Gustavssdotter. De fortsätter driften av Gästgiveriet fram till år 1933, då A L Fredriksson från Norsjö övertar. Från 1933 till 1946 återfinns en ännu en ny ägare av gästgiveriet, Lanthandlare Johan David Markgren. 1946 tar han med sig sin familj och flyttar till Luleå.
Här stod Markgrens affär och Linnéa Westerlunds barndomshem... Nu, en tomt till salu...	I min bok Åbyn Brännfors - En sågverksby, finner du en hel del intressant information och framförallt bilder. Runt Åbyn med omnejd. >>Bokens försäljning