Släktforskning
www.birgitte.se - Handarbeten, projekt, guidningar eller forskning?
birgitte.gronlund@telia.com

Släkt-och Bygdeforskning är en intressant hobby.

Charmen med att släktforska är inte bara att samla på namn och årtal. Det är mycket mer. Det är möjligheten att få veta något om människorna i släkten, att få veta hur de levat, yrken något om deras yrken och livsvillkor. 

 

 

17-18-1900-talen är egentligen lättillgängliga århundraden.

Brandstorshandlingar och Bouppteckningar är stora guldgruvor, där man även kan ta fram många personliga objekt. Kyrkans böcker innehåller många uppgifter om våra förfäder. Har man tur, kan man också hitta gamla brev och dagböcker, som berättar om olika personer.

 

 

Tingsprotokollen innehåller många intressanta uppgifter

Där finns handlingar om brott och levnadsbeskrivningar över personer. Ett exempel kunde få vara Tåmefursten - Olof Andersson i Tåme.

En furste i mångas ögon, på sin tid. Författaren Åke Lundgren från Malå i Västerbotten, skrev för övrigt en bok "Furstens hus". Densamma kan beställas över Åkes egna hemsida.
 

 

De militära rullorna berättar om soldaterna.

Från en rulla kan man få fram intressanta uppgifter om en person som t ex längd, ögonfärg m.m. 1600-talet är mera fattigt på källmaterial. Räkenskaps-och rannsakningshandlingar ger ändå viss upplysning om våra gårdar. 

 

 

Under medeltiden har vi tillgång till diplomatarierna.

De innehåller då uppgifter om våra gamla gårdar. 

 

Från 1540-talet

Har vi tillgång till de vanliga jordeboksböckerna, tiondelängder och räkenskapshandlingar som de kallades. En räkenskapsbok kan också innehålla uppgifter om en gårds inventarier från arvskiften.

 

 

Att släktforska är som att göra en resa bakåt i tiden.

Resor kan bjuda på överraskningar. På sina ställen kan man uppvisa släkter, som kan följas ner till 1400-talet och fram till vår egen tid. På andra ställen kan släktgårdar i bygden följas ner till medeltiden.  

 

 

För den som bor på en gammal släktgård.

Ligger det nära till hands att skapa en gårdshistoria. Vilka människor har bott på gården? Hur har gården förändrats genom åren? Vad visar kartor och fastighetshandlingar? Vad har brandförsäkrings handlingar eller bouppteckningar att berätta? Då är det viktigt att börja med de levande källorna. Gamla människor har mycket att  berätta om sin bygd. De kan ge enormt många ledtrådar.

 

Om man bara intresserar dig för arkivhandlingar och föremål på muséer, så går man miste om många värdefulla upplysningar. Kom ihåg, att de gamla papperen och böckerna finns kvar. Men de levande människorna, som kan berätta om livet förr försvinner. Mina fotografier är ibland av samma anledning utlånade i åtskilliga omgångar, dokumentationer likaså.